Utmaning 241 - Att ångra sig.

Ett ångrat köp.
Som mamma vill man ju att barnen ska se snygga och prydliga ut samtidigt som de ska ha praktiska, bra kläder på sig. Det här med att följa modet måste få sig en liten törn av sunt förnuft, eller hur? Man vill ju inte att barnen ska avvika för mycket så att de känner sig utanför, samtidigt som man måste försöka få en egen möjlighet att styra. Så har man ju ekonomin att tänka på och det vet ju inte barnen om. Kanske.
Det var väl så jag försökte styra mina döttrar när de växte upp. Kläder var ju en trätofråga, men absolut inte ofta. Jag visste ju att kamraterna i skolan hade synpunkter på varandras kläder, men inte att uttrycken satte svåra spår och kom till uttryck när de sedan var med och vi skulle köpa kläder.
Ett år så skulle ena dottern och jag köpa nya byxor till henne. Vi var i flera butiker och valde och provade. Jag var ganska trött på diskussionerna och hittade ett par ljusbruna manchesterbyxor till henne. Manchester var ett av mina favorittyger när jag var ung. De var mjuka och bekväma samtidigt som de var varma och sköna. Jag hade allt från manchesterjeans till snygga dräkter i manchester. Jag hade sytt snygga snickarbyxor med tillhörande jackor i manchester till döttrarna när de gick på dagis, så manchester var ett ypperligt val, tyckte jag. Men dock inte dottern. Hon protesterade högljutt och i min trötthet och behov av en lösning NU säger jag till henne:
- Om du inte tar dessa byxor nu, så kommer jag aldrig köpa några fler byxor till dig.
- OK ! säger hon.
Äntligen, tänker jag och så går vi hem och jag tror att jag har lyckats få henne att vara resonlig. Hon använder byxorna i skolan några dagar, sedan hänger de i garderoben. Hon använde inte byxorna något mer. Tiden går och hon fortsätter att ha på sig sina slitna, trasig byxor och jag frågar henne.
- Varför använder du inte de ljusbruna manchesterbyxorna. De hänger ju där i garderoben som om de vore alldeles nya.
- Jag, tycker inte om dem, säger hon. De andra säger att det är potatisbyxor.
- Ja, men varför sa du att det var OK att köpa dem då, frågar jag dumt
- Du sa, ”om du inte tar dessa byxor så kommer jag aldrig mer köpa byxor till dig,” och jag vill att du ska köpa byxor till mig. Därför var jag tvungen att välja dem.
Där fick jag. Vem som vann striden är ju givet. I trötthet och stress gör man mycket som man ångrar. Jag lyssnade inte helt på min dotter. Jag försökte sedan vara klokare och gjorde därför bättre köp i fortsättningen.