Maskrosor, jag tycker om maskrosor, riktigt mycket faktiskt. Jag kan förstå alla dem som tycker att maskrosor är ogräs och sprider sig okontrollerat. Det är nog därför som alla tycker att de stör det gröna i gräsmattan, att blomman inte går att kontrollera. Nu för tiden när jag ser hur man mejar ner maskrosorna känner jag sorg i hjärtat, en liten sorg men i alla fall. Jag blir ledsen. Det är ju en sådan vacker gul färg.
Maskrosbarn är ju benämningen på människor som trots mycket svåra förhållanden som barn har vuxit upp och blivet starka, ofta omhändertagande människor. På engelska kallas de super-kids men maskrosor är ett uttryck som kommer från Norge. Där kallas dessa barn för löventannbarn, lejontand, och tydligen kallades maskrosor så förr. En maskros växer var som helst och tränger sig upp bland gatstenarna och visar sin gula blomma i vilken svart miljö som helst. Till och med så tränger den upp igenom nylagt asfalt. Maskrosor är en liten kämpe och lyckas komma igenom vilket motstånd som helst.
Maskrosor är riktigt goda att steka. Om du plockar blomman och klipper bort allt som är grönt och steker blomman i smör så ska du känna att smaken påminner mycket om champinjoner. Har du tålamod och hittar riktigt mycket maskrosblommor kan du göra vin. Det fordras däremot många blommor och när vinet är klart bör det lagras i fem år innan man smakar av det. Det är först då som vinet smakar gott. Maskrosor är en blomma som behöver uppskattas mer.
Lycka till / AnnChristin
Detta var något jag inte visste... att man kunde steka maskrosor och göra vin på dem. låter spännande.jag gillade verkligen texten om barnen och förklaringen om ordet maskros.
SvaraRaderaha en underbar dag.
Jag tycker maskrosor är vackra men tyvärr blir man alldeles svart om händerna när man plockar dem.
SvaraRaderaMin lilla tjej plockar glatt de söta solarna hela sommaren, men ibland får de stå tills de blir ulliga bollar och då blåser vi tillsammans ut de vackra fröerna över tomten till pappa Peters stora fasa. Han gillar INTE maskrosor och för en ojämn kamp med dem på gräsmattan.
Fin text
Där fick maskrosen, denna för många förhatliga blomma, sina lovord. Bra!
SvaraRaderaJag har aldrig ätit Maskrosor. Det måste jag prova!
SvaraRaderaDen Krysantemum jag blev serverad på en traditionell restaurang i gamla Kyoto smakade utmärkt.
du fick mig att minnas mitt maskros vin tyvärr visste jag inte att det skulle lagras i så många år så det var inget jag uppskattade då¨jag smakade men det var kul att plocka blommorna och göra vinet tyvärr uppskattade jag inte vinet
SvaraRaderamaskros barnen mmm jag har jobbat med dessa en massa år och man blir förundrad över deras överlevnadskonst vilka kämpar precis som blomman som växer upp ur asfalten
Jag har inget emot maskrosor även om jag inte vill ha dem mitt i blomsterrabatten. I gräsmattan är de grönare än gräset :D
SvaraRaderaOch vad kan vara vackrare än ett helt fält av solgula maskrosor?
Åh, ännu en vän av maskrosor. Jag har gärna maskroser i gräsmattan, det stör mig inget. Ordet ogräs är ett illaklingande ord i mina öron. Tacka vet jag vackra blommor som frodas och behöver minimum av skötsel. Om andra kallar de ogräs skiter jag i. De första späda bladen är också goda i salladen. Vin har jag inte gjort själv men smakat många gånger, det är så gott (om det får lagras naturligt vis)
SvaraRaderaSteka maskrosblomman var något helt nytt för mig. Blir nyfiken och något jag gärna vill pröva.
SvaraRaderaSom vegetarian låter det ju som en utmärkt idé att steka dem, inte heller jag visste om detta. Vem bestämmer egentligen vilka blommor och gräs som ska kallas ogräs, ett typiskt mänskligt beteende att vara exkluderande.
SvaraRaderaVad fint att du slår ett slag för denna lilla blommande sol. Jag har gjort maskrosvin men aldrig vetat att de går att steka, måste prova nån gång. Maskrosbarn känner jag många och jag är glad att du berättar om dem!
SvaraRadera