onsdag 15 april 2009

Utmaning 104 - En plats jag aldrig varit på.

Trots att jag bor i Stockholm och det inte är långt till restauranger, nöjen, biografer och numera även spelpalats, har jag mycket dålig koll på vad som finns och vad som är värt att besöka. Några bekanta har varit på en restaurang där man kan beställa grillat kött. Det verkar vara hög kvalitet på maten. Jag kan tänka mig att restaurangen har en lite bruntonad i färgsättningen av väggar och tak. Det hänger säkert gammeldags rustika lampor i taket som ger en mjuk allmänbelysning och tjocka stearinljus vid borden. Besticken är säkerligen sådana där rustika och stadiga verktyg med träskaft och taggad knivsegg, så att man lätt kan skära i köttet utan att kalla på hovmästaren. En hovmästare står nog gömd mellan pelarna, lite lätt osynlig men vaksam. Så kommer man in i lokalen och hittar ett bra placerat bord, en bit bort från grillen, jag vill ju inte ha röken med mig i kläderna när jag går därifrån. Kyparen kommer säkerligen fram till bordet med en stor meny i handen och önskar oss välkomna. Han har nog ett kraftigt förkläde på sig, svart och med en mag-väska runt midjan och en svart t-shirt med företagsloggan på både bröst och rygg. Jag tror nog så att den arbetande personalen mer ska smälta in i interiören för att ge grillen med den lysande glöden och ljusen på borden extra uppmärksamhet. Jag kan känna hur det doftar när köttet som man beställer kommer till bordet vi skulle sitta vid. Lätt bränd doft med kryddor av peppar och vitlök, en god sallad till förhöjer säkert läckerbiten på tallriken. Jag kan tänka mig att man sitter länge och njuter av maten och drycken och pratar och pratar. Så kommer notan och man förstår helt plötsligt varför man inte kommer hit så ofta och jag förstår nog varför jag inte tycker det är värt att åka in till sta´n för att äta mat som jag kan laga till hemma. Är jag tråkig? Ja, säkert, men det finns roligare saker att lägga pengarna på, än att äta upp dem.

fredag 10 april 2009

100 ord, var så goda.

Kivik har en härlig strand alldeles vid Hanöbukten i östra Skåne. Det är så lätt att bygga sandslott alldeles vid vattenbrynet. Solen sken och det satt några syskon och byggde. De diskuterade fram och tillbaka var vallgraven skulle gå, var bryggan in till slottsmuren skulle ligga. Husbyggandet gick utan problem och med koncentration och fantasi arbetade de tillsammans som man inte trodde att syskon kunde göra. Helt plötsligt och utan förvarning kom en stor våg och raserade alltsammans. Barnen överraskades av allt det blöta men skrattade bara och började om igen. Vad lätt det är att ta motgångar när man är sams.

torsdag 9 april 2009




"Servera mig frukost kl 08.00, lunch kl. 12.00 och middag kl 17.00 varje dag så länge jag är här på pensionatet. Jag tar en promenad kl 14.00 då ni kan komma in och städa."

När jag ser en sådan här bild kommer tankarna och längtan efter att sitta i ett underbart, härligt rum på ett pensionat i Dalarna eller kanske Småland. Varför inte se till att jag har det bekvämt med service och annat som annars skulle störa tankeverksamheten. Jag brukar drömma mig bort när jag är skrivarsugen. Jag har inga barn som bor hemma längre och har egentligen ingen som skulle kunna störa mig, men ändå är det svårt att låta bli att tänka på städning, fönsterputs och annat praktiskt som dyker upp när jag sätter mig vid datorn. Eftersom det är svårt att stänga av alla måsten när jag är hemma så längtar jag till ett ställe långt borta och lagom nära. Tänk om det skulle vara möjligt att åka iväg och försöka få igång mitt skriveri? Vad skulle det kunna leda till? Det värsta som skulle kunna hända är att det inte händer någonting, men det är ju faktiskt ingen katastrof. Vad som skulle kunna hända är att det öppnas dörrar till en helt ny värld som jag idag inte har en aning om. Så varför inte! Jag tar skylten med mig och åker.

måndag 6 april 2009

Utmaning nr 96: Du får den lyxigaste dag du kan tänka dig - hur ser den ut?

Här är den, min lyxigaste dag!
Tidigt på morgonen, tidigt och tidigt, klockan var lagom tidig. Det fanns fortfarande lång tid kvar till lunch men jag var ledig, så varför skynda upp på morgonen. Det ringer på dörren och eftersom jag inte väntar att någon skulle komma till mig blir jag ju riktigt nyfiken. Går upp och öppnar dörren. Där utanför står tre damer i arbetskläder, med skurhinkar och golvmoppar.
- God morgon, du lyckans ost! Du har just vunnit tävlingen om storstädning av ditt hem. Vi är här och ska röja rent överallt hos dig. Grattis!
De visade legitimation - har hört att man inte ska släppa in vem som helst – som visade att de tillhörde en städfirma. Samma städfirma som hade utlyst tävlingen jag tydligen hade vunnit.
- Du får klä på dig nu så kommer vi in och tar hand om allt. Lägg fram lakan och linne som du vill att vi ska byta till. Klä på dig och ge dig iväg, sa den som verkade vara ledaren för gruppen. Hon lämnar över en broschyr och lite papper som förklarade allt.
Jag skulle åka till en SPA-anläggning på andra sidan sta´n och taxin var redan beställd. Så kom jag ihåg tävlingen. Det var en enkel tävling jag deltog i på matvaruaffären där jag brukar handla. Jasså, jag vann den, tänkte jag när jag klev in i taxin. Jag var ganska lugn, trots att allt hade hänt så snabbt. ”Vågade jag lämna hela hemmet i någon annans händer? Vad händer om det är länsat när jag kommer hem? Jag har ju inget av värde hemma, men ändå”. Jag ber grannfrun hålla ett öga på min lägenhet. Det är inget besvär, det brukar hon göra i alla fall. Ger henne mitt mobilnummer så hon kan ringa mig om det är något.
Hela dagen är på SPA-anläggningen. Det är massage, bad, oljor och till lunch en god, lätt sallad. När det är dags att åka hem är jag mjuk i skinnet, fräsch, har vackra händer och fötter. Håret är nyklippt, slingat och klippt i en passande frisyr. Ansiktet har fått sin speciella behandling. Nyfiken på hur det ser ut hemma sätter jag mig i taxin och låter mig föras hem.
Jag öppnar dörren till min lägenhet och den härliga doften av nyskurade golv och rena fönster slår emot mig. Allt är rent och doftar gott. De hade verkligen lyckats hinna med alla rum och våtutrymmen. Köket glänste när jag kom in och på spisen stod en härlig middag klar. Familjen skulle komma hem snart. Maken skulle hämta barnen på dagis och fritids, så denna dag var helt och hållet min.
En lyxdag så lyxig så den kunde inte vara sann. Men tänk om…..!

Måndag den 6 april och våren är här

Det är märkligt vad själslig trötthet tar mycket energi. Under en lång tid har jag varit så fruktansvärt trött att det bara har funnits plats för jobb, mat och sedan ligga framför TVn och zappat mellan olika program. Har inte tyckt att det var något program som var tillräckligt roligt för att ödsla tid på. Kan man kalla det en depression? Njae, kanske en light-variant. Depressioner är allvarliga saker och ska inte förenklas eller användas slarvigt, men ibland kan det kännas som att en lätt depression står och knackar på dörren och vill in. Man gör allt för att förhindra att det bryter ut som om det vore en förkylning.
Jag har under denna tid inte skrivit några blogginlägg och inte kommit med några egna alster på Ann Ljungbergs skrivpuffar. Har däremot varit inne och läst några av andras inlägg och varit avundsjuk på kraften och förmågan. Det här låter som: Tyck synd om mig nu! Men så menar jag inte. Det är faktiskt bara skönt att inte alltid vara så duktig utan kunna erkänna att just nu är jag inte riktigt alert och är med. Därför känns det extra skönt att skrivlusten håller på att komma tillbaka.