Utmaning 188 – Något storslaget

Pia skriver på sin blogg idag om dagens ämne och om hur storslaget det är att Ann Ljungberg har den här bloggen. Jag vill verkligen ansluta mig till den applåderande skaran och skicka en tacksamhetens tanke till Ann och till alla skrivpuffare. Den här möjligheten att få kontakt med så många skrivande människor skulle det vara svårt att få fatt i annars. Jag vet ingen sajt som kan erbjuda denna mångfald. När jag pratat med mina vänner om vad jag skriver ser de mycket frågande ut när jag skriver om dagens utmaning men när jag får tillfället att svara så ser jag själv att det är helt fantastiskt. Här samlas människor som skriver på svenska var de än befinner sig i världen och med en stor skrivlust bjuder på sig själva. Vi är gamla och unga och vilken betydelse har nu det? När man går igenom perioder av svårigheter kan man skriva om det eller låta bli och återkomma när krafterna är tillbaka och ingen förfasar sig över det.
Jag är så tacksam att denna möjlighet finns. Ett litet nätverk av författare och blivande sådana. På den här bloggen har jag tränat på att låta mina, många gånger taffliga, texter komma ut till folk som jag inte känner. Det var i början ett liten nervskakande experiment för mig. Skulle jag våga? Eller skulle jag hitta på ett alias så att jag kunde förneka alltsammans om jag skulle ångra mig? Jag är kvar och jag har växt. Jag har insett att jag duger till att skriva. Det blir väl inga världsberömda verk, ännu, men något ska jag väl syssla med när jag blir ”stor”.