Den första utmaningen på detta nya decennium handlar om sovmorgon. Något som väcker minnet av dåligt samvete inom mig. ”Sover man för länge på mornarna när man är ledig så har så mycket av dagen försvunnit och den har blivit förstörd”. Slöseri var det! De satt där på mina axlar och talade om vad jag borde ha gjort. Jag menar Jante, Luther och Ågren. Jag borde åtminstone gått upp vid sju och ätit frukost så jag kunde vara klädd vid åtta, ifall någon ringde på dörren. Det tog de många år innan jag kunde arbeta bort de där självförnekande tankarna. Numera tror jag mig behöva de där timmarna sömn som stjäl en bit av dagen för mig. Min syster brukar gå upp och göra i ordning sin frukost och sedan gå tillbaka till sängen och ligger där och äter sin smörgås och njuter av sitt kaffe, varje morgon vardag som söndag. Sedan är hon klar att ta itu med dagen. Hon jobbar ju liksom jag och ändå tar hon sig tid att njuta av livet. Jag började tänka på det för en tid sedan när jag hade en ledig dag. Hinner jag så äter jag min frukost vid köksbordet (tycker inte om att ligga och äta) men tar med mig påtåren in till sängen och en tidning eller datorn och läser nyheterna. Det är faktiskt ett mycket snällt sätt att börja dagen, även om det inte är en sovmorgon. Men har jag ledigt kan tiden i sängen förlängas med hjälp av en trevlig bok. Mitt hjärta mår så bra när jag är snäll mot mig själv.
Det finns så många olika sätt vi nyttjar våra sovmorgnar. Bra att du har slängt Jante och hans polare bakom ryggen och tar hand om dig.
SvaraRaderaSorgligt att man ska behöva ha dåligt samvete för att man tar hand om sig själv, men jag känner igen det.
SvaraRaderaTycker att den stora bilden på din blogg är jättefin, har du fotat själv?
Det översta bilden tog jag i Israel för några år sedan. Det är Genesarets sjö. Roligt att du tycker om den och tack för kommentaren.
SvaraRadera