Utmaning 2010:2 - Om att vara utvald

De skulle ha idrott idag, utomhus. Så här på våren var det skönt att slippa gymnastiksalen. Annica tyckte det var ganska roligt med gymnastik. Det var ett av de ämnena i skolan som hon lyckades bra med, så det kändes bra i magen. Hon var inte duktigast men en av de bättre i alla fall. Hon hade bra balans i kroppen och satsade. Det var nog det viktigaste att satsa och göra sitt bästa. Idag var det olika stationer man skulle gå igenom: löpning 60 m, kast med liten boll, kast med slunga, längdhopp och så höjdhopp. Löpningen gick bra, hon sprang alltid fort på korta sträckor så det blev ett bra resultat. Kast med liten boll däremot gick inte så bra. Annica hade ganska svaga handleder så det blev helt enkelt ett dåligt kast. Kastet med slungan gick jättebra, där kom hon på det rätta ”knycket” på en gång, så slungan for iväg en lång sträcka. Hopp-grenarna blev väl inte helt bra men hon hade i alla fall gjort sitt bästa.
När klassen var på väg till omklädningsrummet igen hörde hon en del gnäll från de övriga klasskamraterna. De som var duktiga i alla läsämnena kunde inte förstå varför det skulle vara så viktigt med idrott, det var ju löjligt. De tyckte det var såååå onödigt att klä om och stå där ute på planen och vara tvungna att göra bort sig. Det sista sades aldrig rent ut, men egentligen var det väl så de tyckte. Annica kände genast att det hon presterade inte skulle duga och ge henne ett gott anseende i denna grupp. De fördömde hennes kunskap eller kanske mer hennes vilja att göra bra ifrån sig i detta ”löjliga” ämne. Trots att Annica alltid blev vald bland de första (även då pojkarna var med) när klassen skulle delas upp i lag för att tävla med varandra så räknades det inte riktigt. Annica förstod inte varför det alltid skulle diskuteras att det var avskyvärt att stå där och inte bli utvald vid lagsporterna det var väl lika avskyvärt att inte få mer en tre rätt på matteprovet, trots att man gjorde allt man kunde.
Flera år senare diskuterades det i tidningar och inom psykologikretsar hur hemskt det var när man skulle välja ut lag i skolan och det alltid blev några som ingen ville ha med i sina lag. Självklart kändes det inte bra när ens klasskamrater inte var bekväma i sådana situationer, men man glömde bort att se hela bilden. De som inte hade läshuvud utan var mer praktiskt lagda fick genom denna urvalsmetod känna sig mer betydelsefulla och kanske för en gångs skull – utvalda och därmed få bli bekräftade någon gång under skoltiden.