söndag 18 september 2011

Vem regerar egentligen?


Idag ska vi skriva om att regera. Vem regerar? Tror vi att det är statsministern, hans fru, journalisterna som skriver om alla felsägningar han gör? Eller vet vi vem det är som regerar i våra liv?
Selma i ”Lilla Fridolf och jag” verkar vara den som regerar. Alla kommer kanske inte ihåg detta fantastiska par från de gamla filmerna. Knappt jag själv heller, men min mamma gör det säkert. På den tiden var det roligt, dessa filmer och så radioteater. Jag hörde de ofta på lördagskvällarna på radion när jag var liten. ”Radioteatern ger” började den spännande stunden. Där var det Selma som körde med den lilla Fridolf, mannen som blev ansiktet utåt för familjernas toffelhjältar. Men om vi ska analysera detta uppdiktade par, som förmodligen är hämtad från verkligheten någonstans, så är det inte alls säkert att det är Selma som är den verklige regenten. Skulle det kunna vara Fridolf, toffelhjälten? Selma var den högljudda, den till synes kraftfulla både till ljud och till storlek, som dominerade ordnade och ställde. Men till syvende och sist var det lille Fridolfs önskningar som hela tiden uppfylldes. Han fick sin vilja fram trots att han inte hörbart krävde sin rätt, för det gjorde den kraftfulla Selma åt honom.
Enligt min hemmagjorda analys så var det Fridolf som var den verklige regenten och att det var Selma som var den som såg till att han hade det bra.
Kan det inte vara så i det verkliga livet också? Att det är den tysta som är den som bestämmer?



fredag 16 september 2011

"Christ is Risen" var det


Kompletterar mitt förra inlägg. Jag frågade en vän till mig om riktigheten i Gorbatjovs mammas tårta och fick en bekräftelse på att jag delvis hade rätt. Det var dock till hans födelsedag hon serverade en tårta med initialerna för Kristus är uppstånden. Jag fick också veta att symbolen för "Christ is Risen" (inom ortodoxa kyrkan) målas även på påskägg.
Tack för informationen.

torsdag 15 september 2011

En stormakt var det

Mamma som min stormakt
Mamma!
Som barn blev jag alltid orolig när du var sjuk. Om det hände dig något, hur skulle jag klara mig då? Du var den jag kunde lita på. Du var den som fick min värld att lunka på i välkända vanor. Du var där och var min största trygghet. Du var inte perfekt, men du var den mest perfekta runt omkring mig. Du hade många brister men du betydde mycket.'

Hela världen bekymrar sig om vad som påverkar oss mest; maten, kamrater, utbildning, jobb, oron i världen, nedsmutsning i naturen, stormakternas maktkamp men jag menar att du, mamma, har för mig personligen varit den största makten. Det var dig jag aldrig ville göra ledsen, det var dig jag alltid tog hänsyn till, det var för din skull jag alltid skötte mig.

Så var det nog även för Michail Gorbatjov. Hans mamma, som var kristen, skickade varje påsk en tårta till honom som det stod ett kristet budskap på. Nu kommer jag inte ihåg den exakta ordalydelsen men det kan mycket väl ha varit ”Kom alltid ihåg att Kristus är uppstånden!


onsdag 14 september 2011

Vägledning eller omsorg



I dag fick jag den här underbara bilden av en väninna till mig. Den visar så fint det som står i psalm 91 vers 4

Med sina fjädrar skall han övertäcka dig,
under hans vingar skall du finna tillflykt.
Hans trofasthet är sköld och skärm.


Det är en trygg plats för oss och skönt att tänka på när man känner sig lite vilsen och osäker. Det händer oss alla ibland. Då kan den här bilden muntra upp.

Här är psalmen i sin helhet

Ps 91
Tryggheten under den Högstes beskydd

1 Den som sitter under den Högstes beskydd
och vilar under den Allsmäktiges skugga,
2 han säger: "I HERREN har jag min tillflykt och min borg,
min Gud som jag förtröstar på."
3 Han skall rädda dig från fågelfängarens snara
och från den förödande pesten.
4 Med sina fjädrar skall han övertäcka dig,
under hans vingar skall du finna tillflykt.
Hans trofasthet är sköld och skärm.
5 Du skall inte frukta nattens fasor, inte pilen som flyger om dagen,
6 inte pesten som går fram i mörkret eller farsoten som härjar vid middagens ljus.
7 Om än tusen faller vid din sida, ja, tio tusen vid din högra sida,
så skall det inte drabba dig.
8 Med egna ögon skall du se hur de ogudaktiga får sitt straff.
9 Ty du har sagt att HERREN är ditt skydd,
du har gjort den Högste till din tillflykt.
10 Ingen olycka skall drabba dig, ingen plåga närma sig din hydda.
11 Ty han skall ge sina änglar befallning om dig
att bevara dig på alla dina vägar.
12 De skall bära dig på händerna, så att du inte stöter din fot mot någon sten.
13 Över lejon och huggormar skall du gå fram,
du skall trampa ner unga lejon och drakar.
14 "Han håller mig kär och jag skall befria honom,
jag skall beskydda honom, ty han känner mitt namn.
15 Han ropar till mig och jag svarar honom.
Jag är med honom i nöden, jag skall rädda honom och ge honom ära.
16 Jag skall mätta honom med långt liv
och låta honom se min frälsning."


onsdag 7 september 2011

Idag satsar jag på sängen

Regn idag. Det låter som det blir regn hela dagen. Skönt, då slipper jag lägga mig på balkongen och låta de varma strålarna måla mig gyllene. Jag kan ligga i sängen hela dagen om jag vill och om jag orkar det. Tror inte att jag skulle må bättre av att vistas i sängen så mycket, men jag är trött. Hjärtat bråkar med mig och krampar när jag jobbar för mycket, eller går för fort. Jag blir trött av det, så en dag i sängen, kan det vara fel?
Lakanen är svala när jag går tillbaka till sängen efter frukost och en snabbkoll på nyheterna. Fönstret har stått öppet sedan jag gick upp så det är härligt svalt i rummet. Lakanen känns sköna mot min kind. Det regnar idag och det låter ljuvligt. Ingen blåst och inga andra störande ljud – bara regn. Grannen under mig har sitt uterum av tygtak och regnet trummar på duken. Det låter som när regnet trummade på tälttaket när vi var ute och tältade de där somrarna när jag var barn. En härlig känsla av att ha en stund av lugn och ro och bara få vara. Det är skönt med regn när man får vara inne och vara varm och torr.

söndag 4 september 2011

Det bästa

”Jag lärde mig att gå dit jag måste gå” är ett citat ur en bok jag en gång läste. Ur vilken bok citatet är hämtat från har jag glömt men citatet fick mig att tänka. Är det så jag har levt, att jag gick dit jag var tvungen att gå, in i fållan av utbildning, jobb och att stänga av den inre längtan som hela tiden pockade på.
Jag känner mig vilsen i mig själv. Visserligen vet jag vem jag är, det är inte så att jag har tappat orienteringen, men jag känner mig vilsen och utanför. Jag hatar att känna mig utanför. Att vara exkluderad, det är den värsta känslan. Få höra till och vara hemma i sig själv är den ljuvliga tillvaron jag längtar efter. Då, när man är där, kan man bejaka sig. Bejaka sin passion, våga lyfta fram den, titta på den och bestämma sig för att NU, nu går jag. NU låter jag min passion få flöda. NU bestämmer jag vad min tid ska användas till. NU börjar jag leva det liv som har pockat på insidan och längtat efter att få komma fram. NU!

Det är det här jag tänker på när jag ligger i min säng en morgon och tar påtåren samtidigt som jag bläddrar i tidskriften Gods- och Gårdar. Många vackra hus med vackra trädgårdar. Men där är också människor som vågar bejaka sina drömmar. De vågar uttrycka sin glädje över det de har fått. En vacker trädgård, som innebär mycket arbete men som ger mycket tillbaka. Vackra rum med vackra möbler och gardinuppsättningar. Vi kan hämta mycket inspiration till egna inredningar, men där är också dessa människor som har en passion och vågar leva ut den. Det är det jag ser mellan raderna i texten och mellan bilderna.