fredag 24 september 2010

Min present


Jag har varit i New York.
Det känns så stort att säga det. En lång resa härifrån och hem igen men ändå kändes det så nära. Det var min födelsedagspresent. När jag fyllde år senast fick jag pengar till en resa. Flera vänner kom för att fira mig och bara det var fantastiskt. Allt började med en verkligen överraskande middag på min födelsedag. Jag fyllde år en vanlig vardag och ville inte ordna med något firande, men då överraskade mina barn med familjer och min mamma mig med en middag hemma i mitt eget hem. Jag satte mig vid dukat bord och blev verkligen fint uppvaktad. Alla paket innehöll pengar och i det ena fanns en förklaring. Jag fick önska mig en resa till New York eller en skrivarkurs i Prag. Min ena dotter erbjöd sig att följa med. Ledsen alla skrivarvänner, jag valde New York. Födelsedagen var i januari i år, så vi har väntat ända tills nu. Hade det varit en dålig vädersommar skulle jag ändå ha en skön resa att se fram emot och jag fick suga på den goda karamellen länge. Men tiden går fort och nu har resan varit. New York var fantastisk. Hon visade sig från sin bästa sida. Vädret var otroligt vackert, rena rama sommarvädret så vi kunde verkligen njuta mycket av gatuvimlet och sköna promenader.
Det är nästan så man kan säga att New York är sig likt. Mycket kände vi igen efter alla filmer och fotografier som finns i alla tidningar och magasin. Jag är så glad och tacksam för att jag fick denna fina present. Det var så roligt att få se de platser i verkligheten som man bara har sett på film och på TV. Många rara och hjälpsamma New York-bor träffade vi flera gånger om dagen när vi stod och såg villrådiga ut med en karta i handen.
NY må vara en stor stad för bilar och asfalterade gator, men det odlades lite här och där och överst på många av de höga husen fanns det trädgårdar som tittade ner på oss. Det blommade överallt och sköna parker fanns det lite här och var. På alla caféer och ställen där det fanns bord och stolar fanns det också människor skrivande på sina datorer. Jag upplevde NY som en mycket kreativ plats. Och det kändes gott för själen.

lördag 11 september 2010

Hej på er som tittar in till mig!

Eftersom jag har en räknare som tickar till så fort någon kommer in på min sida så ser jag att det är flera som hittar hit. Jag tycker det är roligt att det är fler än jag som läser det jag skriver. Jag började den här bloggen för att jag skulle våga skriva och låta andra läsa. Det är en personlig utmaning och jag blir riktigt uppmuntrad att åstadkomma något läsvärt. Oftast skriver jag efter de utmaningar som Ann Ljungberg ger oss, som är med i Skrivpuff. Många på den bloggen är riktigt duktiga på att skriva och är mycket läsvärda. För det är roligt att skriva. Bara det att få möjlighet att ha en dator och låta fingrarna dansa över tangenterna är en sådan tillfredsställelse och en glädje för mig men det är så mycket roligare om någon tycker att det är intressant/roligt/nyfiket eller vad som helst som gör att jag läses.
Jag skulle bli så glad om ni, när ni ändå är här och hälsar på, skriver en liten hälsning. Om ni har synpunkter på det jag skriver om, håller med eller inte håller med, så lämna gärna ett spår i kommentarerna. Jag uppskattar det jättemycket. Bara en enkel hälsning värmer.

torsdag 2 september 2010

Komponera


Sommaren var förbi och vi kom tillbaka från semestrarna och jobbet hade blivit en vardag igen. Hösten var här och vi saknade varandra. Då, behövde vi få träffas och rå om varandra ett tag. Varför har inte vi thanksgiving här som en tradition och firar allt det fina vi har här i landet? Att vi mår bra, får äta mat varje dag och få ha varandra kvar i livet. Vi ville träffas, glädja oss åt det vi har och känna oss tacksamma.
Barnens familjer och nära vänner till oss alla bestämde oss för att ha en höstmiddag tillsammans. Hösten är en sådan härlig årstid så jag ville verkligen göra något speciellt. Vi skulle äta lite libanesiskt, många små maträtter så att alla fick något som de verkligen tyckte om. I flera veckor funderade jag bara på dukningen. Jag plockade vackra äpplen på träd som växte fritt, rönnbär, vackra löv och så måste vi ha några kvistar kärleksört. Min sonhustru vek vacker av servetter i olika färger mina döttrar hjälpte till med maten, sonen och svärsonen hittade också områden att ansvara för, som dricka till maten exempelvis. Vännerna hade med sig hembakat. Det var så härligt att hjälpa till att få en härlig stund tillsammans. Vi njöt verkligen av alla vackra färger, den goda maten och varandra. När jag ser på bilderna från den kvällen, det vackert dekorerade bordet minns jag den värme vi kände den kvällen.